I herrklassen segrade Anton Karlsson, som genom en stark lagtaktik inom Lager 157 Ski Team kunde få ett behagligt lopp medan klungan höll ihop, långt in till slutfasen av loppet. Karlsson var med så fort någon tenderade att försöka rycka och när det väl skulle avgöras lyckades han få ledarpositionen över den avslutande bron. Väl på upploppet hade han bestämt sig och kunde hålla undan för norske Stian Hoelgaard och lagkamraten Oskar Kardin.
– Jag hade en behaglig resa idag och var pigg och fräsch hela vägen. Det var rätt avgörande körning, för vindarna ställde till det en del, men teamet gjorde ett fantastiskt jobb som grundade för mitt utgångsläge.
– Nu ser jag fram emot att komma tillbaka nästa år för att försvara min titel.

Loppet var länge en oviss saga där närmare 25 man gjorde upp tätklungan hela vägen förbi Forshaga. När de individuella rycken började dugga tätare splittrades täten alltmer för varje utryckning men trots det var det ändå trångt in på upploppet där det enbart skiljde fem sekunder mellan första- och tiondeplatsen.
Tredjeplacerade Kardin valde att ligga på i omgångar och plockade även hem spurtpriset i Forshaga. Oturen var dock framme inför den viktigaste spurten.
– Jag kände mig stark idag så det fanns ingen anledning att inte gå upp och köra. Tyvärr gick spetsen på högerstaven av en dryg kilometer före mål så när jag väl skulle spurta så kunde jag inte utmana fullt ut. Så givetvis en besvikelse.

I damklassen blev det en “favoritseger” i form av Britta Johansson Norgren. Hon bjöds dock på en stenhård kamp hela vägen in av fjolårssegrarinnan, Maria Gräfnings.
Den sistnämnda gick upp och förbi Johansson Norgren strax innan den avslutande bron, men väl i kurvan upp på densamma hade positionerna skiftat igen. Det blev också det avgörande momentet. Gräfnings utmanade på upploppet men orkade inte ta igen den meter som hade blivit mellan de båda. Det var ändå en nöjd fjolårsvinnare som sammanfattade dagen.
– Det känns bra, jag är supernöjd med min insats. Jag hade en bra känsla redan från start, även om det stundtals gick väldigt fort, och kunde hänga med i toppen hela vägen. Jag gillar verkligen att det är 90 km så att man får en riktigt lång distans och även om jag inte kunde försvara min titel så har det varit en riktigt fin dag.

För Johansson Norgren blev det en dag som gick lite upp och ner, inte minst bara kilometer före mål.
Ena staven gick av mindre än fem kilometer före mål, så då kändes det som det var kört, men sen lyckades jag ändå komma tillbaka.
Många hade svenskan som favorit inför start och trots vissa motgångar lyckades hon ändå infria de högt ställda förväntningarna.
– Det kändes bra hela vägen. Jag valde att köra hårt ibland för att testa de andra, så jag slösade en del energi, men jag hade ändå krafter kvar. Dock var jag trött på slutet så jag hade inte haft mycket mer än så att ge.
På tredjeplats blev det norskt, i form av Kari Vikhagen Gjeitnes. Norskan var med hela vägen fram till den avslutande kilometern men när kampen om topposition inför bron skulle avgöras tvingades hon att släppa en liten lucka till svenskorna.

Med två nya svenska segrare lär vi få se än mer revanschsugna norrmän nästa år.
Tills dess uttrycker vi ett stort Grattis till våra båda segrare!